|
|
|
 
Påven bor i en stad som heter Andrinna, som ligger precis vid Gregoriens huvudstad Tellande.
Andrinna och Tellande är två städer som växt ihop. Andrinna är känt för den stora Sankt Bernardekatedralen med den magnifika Andrinnadomen i mitten, och för att det är där kardinaler och dylikt samlas när nya påvar ska väljas. Andrinna har fem murar – i den innersta cirkeln får bara påven vara.
Nedanstående text är hämtad ur »En reseskildring» av Augusta von Derter, handelsresande och författare:
Det sägs att synden flockas kring Andrinna likt svarta malar som flockas kring ett ljus. En kontrasternas stad är hon, denna den kända världens pärla och tröst. Femtiotusen själar hyser hon bakom sina femdubbla murar och hur många som krävs för att föda och kläda henne lämnar jag till visare sinnen än mitt att begrunda.
Andrinna och Tellande
Gregoriens huvudstad Tellande omsluter Andrinna i en kärleksfull omfamning, men Andrinna har egna stadsrättigheter och svarar till påven, inte Tellandes borgmästare och råd. Gregoriens regenter har aktsamt och vördnadsfullt alltid understrukit autonomin för denna stad-inom-staden.
På stadens tre större och otaliga mindre marknader är det aldrig tyst och varje dag anländer nya handelskaravaner. Lukten av slaktarens värv, skämda frukter och all världens parfymer dominerar den yttersta cirkeln, men förtunnas ju längre in man har privilegiet att komma.
Det sägs dock – av det fåtalet som vet – att i den innersta cirkeln, bland påvens fontäner och kryddträdgårdar och den heliga Konklavens mötessal, finns endast doften av välsignad rökelse och endast ljudet av lågmäld fågelsång.
Första cirkeln
Och låt oss börja vår vandring där, i Inre cirkeln eller Första cirkeln som den också kallas. Det officiella regelverket säger att ingen som inte tillhör påvens hushåll får vistas innanför de innersta murarna efter midnatt om inte Konklaven är kallad för att välja en ny påve. Det sägs dock att påven då och då underhåller gäster och att vissa favoriter har semipermanenta rum i Inre cirkeln.
Påven är Andrinnas härskare, men i praktiken styrs rutinärendena i staden av borgmästaren, Ignatio d’Ilia, med hjälp av den rättrådige stadsvaktskaptenen Absolon Rouvre.
Andra cirkeln
I Andra cirkeln ligger kyrkoadelns palats. Kardinalerna har alla hushåll här – även landskardinalerna som ju som bekant inte utnyttjar dem så mycket – och förutom dem finns det arbetskammare och rum för ett myller av kyrkans tjänare.
Som exempel tar enbart Arkiven upp fyra trevåningshus, musikkollegiet – med salar, instruktörsbostäder och allt – trängs i ett enda hus, drotsen monopoliserar ytterligare två hus, Kristinaordens stora observatorium upptar ett antal till, och vad gäller relikgömmorna och arkiven i Västra valvet och mausoleerna under cirkeln vet ingen hur långt de sträcker sig.
Platsbristen i Andra cirkeln är enorm, men även de som lever och verkar där i minsta kyffe räknar sig mer lyckligt lottade än all världens kungar. Närheten till Inre cirkeln går inte att ta miste på, och dessutom är Andra cirkeln, trots all sin trångboddhet, fylld av varje generations mästermurares och mästerarkitekters storverk. Staplade nästan på varandra som dyrbarheterna i barnsagornas drakskatter reser sig tinnar och torn mot skyn. Här finns kyrkans historia, men också dess framtid.
Andrinnaseminariet, den mest prestigefyllda plats som en ung präst kan examineras från ligger här. Här finns föreläsningssalar och skrivsalar i mängder – men också mer lättsamma inslag som den populära studentkrogen Tunnan som samlat den blivande kyrkoeliten i snart etthundrafemtio år.
Under en mycket lång tid i Andrinnas historia var Första och Andra cirkeln de enda som fanns, och inga speciella regler fanns om vem som fick bosätta sig och verka var. Sedan byggdes Tredje cirkeln, och då förseglades Inre cirkeln för Kyrkan. När så Fjärde och Femte cirkeln byggdes fick staden sin nuvarande organisation.
Tredje cirkeln
Tredje cirkeln är förbehållen adeln och nyckelriddarna. En konung av Gregorien lyckades få hela cirkeln tillägnad sig själv i utbyte mot stora landområden till kyrkan, och delade sedan ut marken till värdiga ädlingar istället för att tvingas ge dem belöningar i kronomark, vilket hjälpte hans finanser ansenligt.
Idag ägs all mark av olika adelsfamiljer, och är i vissa fall erbarmligt uppstyckad i små, små delar, då alla vill kunna säga att de äger mark i Andrinna. Gamla Marknaden i Tredje cirkeln var en gång stadens största, men då det nu är förbjudet att ta in levande djur annat än hästar i Tredje, har den minskat i storlek men ökat i kvalitet. Det är hit pärlor och juveler, ovanliga träslag och snidade möbler transporteras och avyttras till skyhöga priser.
I Tredje cirkeln ligger Sankt Bernardekatedralen – och om Andrinna är den främsta bland städer, så är sannerligen Katedralen alla kyrkors drottning!
Många är de pilgrimer som faller på knä redan utanför kyrkan, överväldigade av den kraft och vilja som höjt sådana stenmassor mot skyn, som ägnat sådan omtanke om den minsta av nischer och tinnar. I mitten reser sig Andrinnadomen – svart med dekor av rent guld – över staden och återkastar solens ljus över taken. Att gå in i Katedralen är att bli renad, har det sagts, och när gatans larm och lukt byts mot rökelsens smekningar och gatornas lera mot marmorgolv och en tillsynes oändlig skog av skulpterade vita pelare, är det som om en börda lyfts från ens axlar. Från mosaikfönstren betraktas man av vår världs mest vördade helgon, och deras blickar följer vandraren när hon sakta tar sig fram emot altaret i mitten av den åttkantiga strukturen.
Knappt ett stenkast från katedralen har den mäktiga Sankt Bernardeorden sitt ordenshus – och den som inte slås av vördnad inför katedralen lär göra det inför dessa den civiliserade världens väktare. De är officiellt sett de enda som har tillstånd att gå beväpnade även inne i Andra cirkeln.
Ytterligare ett kvarter bort (dess närhet till nyckelriddarna är knappast ett misstag) hittar vi Pianzaklostret, där de som tillkallats av påven för audienser inhyses.
Fjärde cirkeln
Fjärde cirkeln är – enligt regelverket – boplats för dem som har borgarbrev i staden, och deras gäster. Detta sista gör att stadens styrelse ser mellan fingrarna på de respektabla gästgiverier som uppkommit här, för att husera den bättre sortens pilgrimer och gäster. (Det bör nämnas att även vissa adelsmän tar in gäster i Tredje cirkeln för höga priser, men detta görs i tysthet.) Fjärde och Femte cirkeln är planerade stadsdelar, med stora och raka gator i rutnät. Tyvärr gör husen inte riktigt gatorna rättvisa, även om de sedan två sekler av påvliga bullor är byggda i sten och inte i trä, något som väl slår alla förutom de mest urbana besökare med häpnad. Enkla och svart- eller rödfärgade under lagret av damm och smuts som insveper allt hyser de låga husen familjer, verkstäder och handelsbodar.
Av cirkelns värdshus har jag starkt blivit rekommenderad Elfte timmen! Det är ett trevligt litet ställe: lugnt, rent och belevat, som man kan gå till om man vill ha den bästa ragun med klimp i Andrinna. En populär middagsplats för lägre tjänstemän och folk i den ekonomiska förvaltningen. Dessutom ligger värdshuset inte långt från den ökända Sankt Mikaustatyn, där en felgjutning gjort att han avbildats med sex tår på höger fot.
Fands Handelsbod på Bortre kyrkgränd är mycket uppskattad av alla som bor i dess närhet. Herr Fand sägs erbjuda det mesta och det bästa, hans bröd som bakas i familjens kök är mycket uppskattat på grund av dess nötsmak. I den lilla butiken brukar man alltid kunna få sig en hutt under bordet och ett gott skratt, om inte annat för att Fands hund »Bastarden» gärna gör konster för en bit korv.
Alla som är skrivna i stadens rullor betalar tionde till kyrkan.
Ursprungligen var detta tionde just tio hundradelar av inkomsten – vart tionde ljus som stöptes, var tionde kyckling som föddes, och så vidare – men numera varierar skatten beroende på stadens ekonomiska behov. Stadens största inkomstkälla är pilgrimer och donationer. Två av stadens största marknader ligger här, uppskattade platser på dagen och fruktade på natten, ty det är där dem som himmelriket låst ute, tjuvarna och patrasket som parasiterar på medborgarna och pilgrimerna, samlas om de kan. Troligare är det dock att dessa sistnämnda håller sig till Femte cirkeln.
Femte cirkeln
Förutom en hederlig uppsyn krävs det inget för att komma in i Femte cirkeln, och det är här majoriteten av pilgrimer bor och uppehåller sig under »Port-ner»-tiden. Under »Port-upp» (ungefär när solen är uppe) är de fria att vandra hela vägen till Tredje cirkeln och Katedralen. Här bor även de arbetare och hantverkare som av någon anledning inte fått borgarbrev. I och med att priserna och kraven för dessa stiger för varje år, ökar också befolkningen i Femte cirkeln. Officiellt sett är Femte cirkeln Andrinna, och inte Tellande, men skillnaden är hårfin – utanför murarna vidtar genast Gregoriens huvudstad.
Ett intressant inslag i Femte cirkeln är de heliga männen och kvinnorna som valt att leva i fattigdom och stoiskt slagit sig ner där och hålls vid liv genom allmänhetens allmosor. Vissa har förmåtts att flytta till Tredje cirkeln av adelsmän som gärna stoltserar med en helig eremit i sitt stall, men det stora flertalet ropar fortfarande ut sina predikningar vid Femte (och yttersta) muren.
Det råder ingen tvekan om att det är många som vill profitera på pilgrimerna. Följande anslag fann jag värt att teckna av där det satt uppsatt på en bit linnetyg på värdshuset Den druckne novisen:
»Kom och se den fantastiske Grisvald Glimmertand. Kom och se det fruktansvärda trollet Ekearms lem. – Köp dina alvöron här, avskurna av Grisvald själv vid hans senaste äventyr. – Köp ditt vättehår här, inget gör barnen friskare än litet vättehår i gröten. Se Grisvalds egenfångade jätte. – Se skogens vackraste varelse fångad på tavelduken, helt såsom hon skapades, målad av den hjältemodige mäster Glimmertand själv. – Låt ditt barn rida på Mördarbergens mest fruktade ulv, inget ger dem mer mod än detta. – Köp även ett av de få drakfjällen som finns kvar av draken Bondedräparen från Slaktarfälten i fjärran Drakeland, dräpt av drakdräparen Glimmertand själv i dennes ungdom. – Har även den stora äran att inneha ett stort antal helgade helgonreliker. – Se mycket, mycket, mycket mer i Herr Glimmertands vagn på Galgtorget i en veckas tid. – Allt garanterat, äkta och otaliga nöjda kunder riket runt!»
Denne Grisvald håller även utbildningar i alvjakt, älvamåleri, trollbrottning, drakdräpning, dryckenskap och mycket mer, tycks det. Vi får se hur länge han klarar sig från stadsvakten!
Badhuset Blöta fåret har på senaste tid, trots sitt dåliga läge i Femte cirkeln, blivit en favorit hos många av de mer välbärgade i staden. Badhuset kan erbjuda både mat, knådare, sång och spel. Enligt en anonym källa erbjuder de även sällskap i badet för en smärre summa. Vilken typ av sällskap detta handlar om nämner inte källan.
Kända platser är krogen Galgen, som ligger vid galgtorgets västra hörn. Galgen är en trevlig liten krog med en balkong med utsikt mot galgen. Otaliga dödsdömda har fått sin sista öl på denna krog.
Runtom Andrinna (och Tellande som omsluter henne) finner vi slutligen fält och torp samlade under herrgårdar. Nästan all tillgänglig mark är uppodlad för att föda de två städerna, med undantag för några skogsdungar som gömmer kapell till olika helgon. Det sägs att det finns minst ett kapell till varje helgon i eller runt staden, men jag vet ingen som varit i dem alla.
<< Tillbaka till religion |
|
|
