Att lajva i Kastaria

Historia
Religion
Vetenskap
Kuriosa

Kastarias länder
Folk och grupper
Dräktskick
   Sydirebiskt
   Nordirebiskt
Rättsväsende

Forum
Startsidan


Nordirebisk dräkt  |  Underkläder  |  Kjortel  |  Benkläder  |  Huvudbonader
Rock  |  Dräktaccessoarer och dekorationer  |  Material  |  Färger
 
Norirebas dräkt tar avstamp från en kultur med mycket hästsköttsel sedan lång tid tillbaka. Kläderna är i grunden praktiska med sin knäppning mitt fram och ner till midjan, den lilla kragen för att hålla ute vind och kyla samt dess karaktäristiska stäpphatt. Deras rockar är mer en del av dräkten än vad mantlar och struthättor är då rocken kompletterar skyddet och rörligheten som redan finns i deras kjortlar. Rockarna lämpar sig mycket väl för stillasittande arbete där man inte vill göra avkall på just rörligheten från till exempel en hästrygg.

Genom åren har många flyttat in till städerna och därmed börjat omvandla sina kläder till att också uttrycka status och stånd. I den mer urbaniserade miljön har traditionell klädsel förändrats till att bli lite mer figurföljande utan att för den delen bli figurnära. Städerna har också öppnat upp möjligheten för finare och mer påkostade material. Men man kan fortfarande skönja de traditionella linjerna och formerna från stäppen.



Adel och rika borgare

Adeln bär oftast moderiktigt skurna kjortlar och de rika borgarna är inte sena att följa efter. Deras kjortlar har allt vad man kan förvänta sig av en nordirebisk elit; snibbar över handryggen, en dekorativ krage runt halsen, knäppning fram med påkostade knappar, ett tygbälte som framhäver siluetten och en elegant stäpphatt som kronan på verket.

Adelns benklädnader är oftare mer tajta än en bondes. Det är inte sällan man ser hosor gjorda av skinn eller stövlar bekläda en adligs ben.

Rocken hos en adel eller rik borgare är påkostad med pälsverk, infodringar i kostbara tyger, slitsade armar och rik i sitt tygomfång. Man kan ha en knäppning mitt fram men man bär den som regel öppen för att visa sin kjortel och tygbälte. Detta så länge väder och vind tillåter det.

Adel och rika borgare begränsas inte av material utan bär det som känns bäst för sin börs. En rik borgare kan vara svår att skilja från en adlig. En rik borgare har en annan tillgång till pengar och material än den genomsnittlige adeln. Därför kan det skilja sig markant mellan de båda stånden när det gäller klädkostnaderna och vad för material man väljer att köpa in.

Den som vill slå på stort låter sig sy upp en kjortel i brokad eller sammet. Ju mörkare och mättade färger desto dyrare och finare. Men kläde och siden är även att se som fint.


       



Hantverkare och borgare

En hantverkare söker ofta mer praktiska kläder. Det är inte sällan man ser att en hantverkare slopat snibben helt eller delvis för att slippa fastna i sitt hantverka hela tiden. Då hantverkarna egentligen inte vill vara sämre än någon annan har det blivit vanliga på senare tid att man skapat en manschettliknande konstruktion kring handleden. Konstruktionen är permanent uppvikt över handleden och visar fodret för omvärlden. Det är inte ovanligt att man ser en hantverkares byxor eller hosor som är lite mer vida upptill än vad de är hos de adliga.

Vi ser också i det här ståndet att det blir vanligt med att ha slag på ärmarna för att efterlikna de uppvikta snibbarna som adeln bär. Både kjorteln och rocken får en elegant känsla med en avvikande färg som accenturerar dräktens linjer. Slagen kan också gå igen på rockens krage där man väljer att lyfta fram området kring hals och axlar. Notera också att rockens ärmar går ner till handleden och är inte slitsad likt den man återfinner bland de rikare.

Bland borgare väljer man framförallt ylle och ibland linne till sina kjortlar och rockar. Det är ovanligt för borgare att bära brokad, silke och sammetstyger i hela plagg. Däremot så ser man att detaljer såsom infodring, stäpphatt och tygbälte kan vara lite mer påkostat för dem som har råd. Färgerna är rika i sitt omfång då det som regel är lätt att få tag i professionellt färgade tyger. Starka och klara färger är något man gärna klär sig i. Det är heller inte speciellt svårt för borgaren att finna färgat linne.


         



Bönder

Böndernas kjortlar och benklädnader är ofta lite mer frikostiga i sitt omfång än den man finner hos adeln utan att det för den sakens skull blir otympligt.
Deras benklädnader är vida upptill och fångas inte sällan upp av ett snöre eller fotbeklädnad. Det är inte ovanligt att bönders kjortlar helt saknar den krage man finner hos borgare och adliga.

Man har som regel kjortlar gjorda i ylle som är slitstarkt, tål väta och hanterar värme och kyla på tillfredställande sätt. Då tygerna ofta produceras på gården så följer färgerna oftast en lite mer ljusare skala. Gula nyanser är vanligt även om vejdeblått förekommer. Annars är tygerna ofta färgade naturligt via djurets naturliga färger; grått, brunt och vitt. När bonden använder linne så är detta som regel ofärgat eller blekt.

Rocken kan ha lite kortare ärmar eller hellånga beroende på årstid. Rockens ärmar kan ha ett enkelt band för att markera ärmslaget. Detta är ett enkelt sätt att efterlikna borgarnas mer påkostade uppvikta och, för bonden, lite mer otympliga statusmarkering.


         



Pilgrimer

Det gemensamma draget för alla pilgrimer, oavsett samhällsklass, är att de är klädda för att vara ute på resa. Kläderna är praktiska och enkla, anpassade för den strapats som väntar pilgrimen. Typiska attribut för en pilgrim är vandringstaven, den vita linneväskan och ett pilgrimsmärke i tenn som souvenir från de vallfärdsorter de har besökt, samt den bredbrättade filthatten i grått, svart eller brunt.



Slavar

Slavar bär det de får tillgång till. Vanligast är att de får enkla ylletyger, men här finns också undantagen. Vad de bär styrs helt enkelt av vad de får av sina ägare.