|
|
 |
Sydirebisk dräkt | Underkläder | Kjortel | Benkläder | Huvudbonader
Ytterplagg | Dräktaccessoarer och dekorationer | Material | Färger
|
| |
 |
| Kjortel är benämningen på grundplagget i varje sydirebs garderob. Beroende på var i alla tyglagren man placerar den så får den olika namn. Det vanligaste materialet i detta plagg är ylle, men de som har råd syr upp kjortlar i siden, sammet och
brokad. I många fall fodras kjortlarna helt eller delvis med päls, siden, linne eller tunna ylletyger. |
|
|
| |
| Tre varianter av kjortlar. |
|
Plagget sys figurnära för att vidgas ut från midjan. Den vanligaste typen av ärmar är s.k. s-ärmar, där sömmen hamnar bak på axeln och gör så att knapparna hamnar på underarmens sida så de syns mer. Längden på kjorteln varierar, allt från riktigt kort som slutar mitt på låret till fotsid. De som är riktigt fashionabla bär ibland för långa kjortlar som släpar i marken, alternativt så korta kjortlar att de måste ha hosor som täcker brokorna. Vidden nertill på kjortlarna varierar också, riktigt tajta och korta kjortlar är tillräckligt vida så man kan röra sig i dem, medan fotsida kjortlar har en vidd på ca 3-5 m. Knä- och ankellånga kjortlar nöjer sig oftast med en vidd på 2-3 m.
Knäppningen på kjortlar placeras på ärmarna och mitt fram. Snörningen placeras i sidorna eller mitt fram, samt vid handlederna. Är man riktigt fashionabel så låter man någon sy ihop plagget, särskilt vid handlederna, vid varje påtagning. På ärmarna går snörning och knäppning upp till armbågen. I livet beror det lite på längden på kjorteln. En fotsid kjortel har knäppning/snörning urringningen ner till ca 1-2 dm från naveln. Kortare kjortlar har det hela vägen ner. Om snörningen sitter i sidorna så går den från ärmen ner till höfterna.
I regel så sitter detta plagg mer åt ju rikare och finare man är. En adlig bär gär-
na en kjortel som är så tajt sydd att rörelsefriheten är förhindrad (vanligt
| |
 |
| |
| Mellankjortel. |
|
|
problem är att den är tajt över axlarna och begränsar rörelsefriheten för armarna), medan en bonde bär löst sittande kjortlar som det går lätt att röra sig i.
Mellankjorteln är basplagget och det som sitter ovanpå underkläderna. Plagget kan ha knappar och snörning, båda för sig eller i kombination. Vanligt är snörning i både ärmar och liv, men bland hantverkare, bönder och slavar förekommer mer löst sittande varianter som fortfarande är figursydda, men så pass vid att de går att ta på sig utan snörning eller knäppning. |
|
| |
Överkjorteln sitter överst och kan vara både långärmad och ha trekvartsärm. På trekvartsärmen sitter det ibland snibbar som
| |
 |
| |
| Snibbar. |
|
|
hänger ner från ärmen. Vanligt är att detta plagg har knappar både mitt fram och på ärmarna. Båda typerna av kjortlar har samma snitt och har en relativt generös urringning.
Vid ceremoniellt bruk eller vid stora högtider så förekommer även en ärmlös överkjortel med stora ärmhål (eller som i den verkliga världen går under benämningen ”helvetsfönster”). Detta är ett plagg som enbart adeln bär. Eftersom den bärs vid fina tillfällen så sys detta plagg upp dyrbara material på fint kläde, sidentyger och sammet, gärna tillsammans med pälsverk. |
|
|
 |
| |
| Överkjortel. |
| |
|
|
|
|
|
|
