|
|
|
 
Detta är den formella grunden för hållandet av en konklav; institutionen som väljer påve. ADMA och kardinal Camille vill att en konklav ska hållas inom cirkeln; något som såväl Faustius som Isabelle är skeptiska till eftersom de anser sig vara rättfärdigt krönta redan.
§1
Vet att Kyrkan är Guds redskap på jorden.
§2
Kyrkan leds av Påven den heliga som förkunnar den gudomliga sanningen.
§3
Påven kallar till sig ett kollegie av kardinaler för råd och stöd. Dessa ansvarar för spridandet och förkunnandet av Kyrkans budskap, för vördandet och omhändertagandet av Guds och helgonens gåvor, för de från adelns hus som ställt sina svärd direkt i Kyrkans tjänst, för det tionde som de trogna skall bistå Kyrkan med och för tränandet av Kyrkans tjänare och upprättande av Kyrkans krönikor.
§4
I takt med att Kyrkans välde sprider sig till länder kallar påven till sig ytterligare kardinaler för råd och stöd, för att rådgiva nya monarker och för att arbeta för att på alla sätt föra in unga områden i Kyrkans domäner. I deras länder gäller deras ord för påvens.
§5
Kardinalskollegiet ger påven råd i omröstningar med enkel majoritet.
§6
Vägledda av Guds röst tillkännager kardinalskollegiet namnet på en ny påve efter att ha tagit råd från en konklav.
§7
En konklav är en sammanslutning av biskopar, ärkebiskopar och kardinaler.
§8
En konklav kallas med budbärare minst sex månader innan konklavens början eller inom annan skälig tidsrymd om synnerliga skäl föreligger.
§9
Att kalla en konklav med annat syfte än Kyrkans väl och Guds förhärligande ses som ett brott mot andra sanningen och sjunde sanningen.
§10
En konklav kan kallas när en tredjedel av kardinalerna, en tredjedel av ärkebiskoparna eller en trettiotredjedel av biskoparna så uttryckligen önskar.
§11
En konklav har 144 röster. En tredjedel av konklavens röster ges att fördela jämt mellan de församlade kardinalerna, en tredjedel ges att fördela jämt mellan de församlade ärkebiskoparna och en tredjedel ges att fördela jämt mellan de församlade biskoparna. Ett enat kardinalskollegie har utslagsröst vid jämna röstetal.
§12
Personer som lämnar det område som konklaven sker på försakar sin rösträtt för den innevarande konklaven. Dock justeras inte de röstvikter som anges i §11.
§13
Alla röster som läggs med något annat syfte än Kyrkan väl och Guds förhärligande ses som ett brott mot andra sanningen och sjunde sanningen.
§14
Konklaven ger kardinalskollegiet och påven råd med två tredjedelars majoritet, om inte uttryckligt stöd från hälften av de kyrkliga ordnarna kan uppvisas varvid enkel majoritet fordras.
§15
Alla närvarande på konklavens område har yttranderätt.
§16
Alla närvarande biskopar och ärkebiskopar har yrkanderätt.
§17
Vägledda av Guds röst talar kardinalskollegiet med en stämma och har endast yrkanderätt som en enhet.
§18
Alla röstningar skall ske med öppet förkunnande av var och ens ställningstagande.
§19
Den person som kallade till konklaven öppnar mötet för val av en primus för konklaven. Konklavens primus beslutar när och hur röstning sker.
§20
Alla med yrkanderätt kan nominera en primus. Den primus som får flest röster utses.
§21
Röstberättigad persons rösträtt kan överlåtas till annan röstberättigad person.
<< Tillbaka till religion |
|
|
