|
|
|
 
Styrelseskick: Lenorien är en monarkistiskt styrd stadsstatsunion
Beskrivning: Med detta vill sägas att Lenorien är beståendes av ett flertal autonoma, små statsstater vilka tillsammans väljer en regent. Varje statsstats adelshus väljer i samråd fram en Förste talare som kommer representera staten vid Kronohovet i Montebassi. Idag består rådet av 15 förste talare. En från varje statsstat och de tre ordensmästarna från Kronorden.
Varje statstat är suverän över sitt eget område och den Lenoriska landslagen är skriven så att Kronan inte kan involvera sig i delstaternas affärer. Det är inte ovanligt med mindre inbördeskrig i Lenorien dessa är klassiskt exempel på när inte konungen får involvera sig hur som helst. Om utländsk makt involverar sig i de mindre konflikterna blir saken en helt annan.
Konungen har den yttersta dömande makten och då adelshus önskar lösa konflikter utan blodspill (eller efter för mycket) så håller Kronan i tribunal. Kronans dom är aldrig unik utan vid en dom tittar man på hur domar i liknande fall fällts. Detta kan bli utdragna processer om bägge sidor gjort sina efterforskningar i Montebassos enorma riksarkiv.
Av tradition brukar man välja den föregående konungens äldsta avkomma till konung för att slippa onödiga konflikter.
Historia kring Lenoriens styrelseskick: Den Lenoriska landslagen skrevs under översikt av den mytiske riddaren Camilla en av de tre som grundade av Kronorden. Vid Lenoriens bildande fanns det många fler statsstater än vad det gör idag, på grund av Camillas inflytande fick man dessa att utan våld samordna sig efter den mall som ritades upp i tredje landslagen. Lagen skrevs då även de lakmariska staterna stod under lenorisk influens. Då dessa bröt sig ur konfederationen och då detta skedde så gav de första talarna de Lakmariska talarplatserna till Kronorden. Detta gav indirekt konungen mer makt i landet men detta har ännu inte påverkat maktbalansen nämnvärt.
Landslagen
1. Lenoriens första landslag lyder:
”Kronan härskar med godkännande av de första talarna”
2. Lenoriens andra landslag lyder:
”En första talare utses av var och en av de gudabenådade, lenoriska staternas adelshus, i samråd.”
3. Lenoriens tredje landslag lyder:
”De gudabenådade lenoriska staterna är: Altamartella, Amerina, Batti, Campanoserra, Castromanno, Frontibalzo, Montebasso, Panera, Pontemarta, Scoli, Strassati och Vibontia.
Första tillägget:
Dessa stater sträcker sig från Nedan till Österhavet och från Sunnanhavet till Gregorien.
Andra tillägget:
Alla stater som finns inom dessa gränser upphör att existera och ansluter sig till de gudabenådade lenoriska staterna efter separata uppgörelser.
Tredje tillägget:
De lakmariska tre staterna vilka brutit detta avtal har tagit ur den tredje landslagen. Tills annan lösning framkommer erhåller de tre ordensmästarna i Kronorden talarplatserna de lakmariska staterna avsagt sig.
4. Lenoriens fjärde landslag lyder:
”Kronans åtaganden är att samordna landet vid konflikt mot utländskt makt. Samt representera Lenorien mot utländsk makt”
Första tillägget:
”Varje stat skall på en vecka kunna rusta tolvtusen beväpnade kämpar och varje adelshus i Lenorien skall minst kunna rusta en kämpe med husets blod i ådrorna. Dessa kämpar skall stå till Kronans tjänst till landets försvar om Kronan och en majoritet av de första talarna kallar till vapen.
Andra tillägget:
”De gudabenådade lenoriska staterna som står med i tredje landslagen är suveräna över sitt område och Kronan förfogar ingen makt om inte främmande makt hotar eller regenten ombedes av statens adelshus.
5. Lenoriens femte landslag lyder:
”Kronan äger makt som högsta dömande instans i Lenorien, Kronans dom kan endast upphävas genom 2/3 av Första talarna röstar mot domen.
<< Tillbaka till fakta om Lenorien |
|
|
