|
|
|
 
Icke akuta krämpor som tillhör vardagen till sköter man i allmänhet själv, behövs det medicin vänder man sig till kunniga inom området. Det är först vid större eller direkt akuta besvär som man tar till en åderlåtare, medikus eller fältskär. I första hand vänder man sig till någon av trakten kloka gubbar eller gummor. Det finns sjävklart en hel del kvacksalvare som skor sig på människor i nöd. De kan utge sig för att vara avdankad munk/nunna, häxor, trollkarlar eller oinvigda präster. Dessa kan kännas igen på att de sysslar mer med ”medicinsk magi” än med örtmedicin, kombinerar ofta örter med läkesång och formler.
Yrket fältskär är något som lämpas inom armen. Tåliga män och kvinnor med stabil psyke och tålig mage utbildas att kunna ta hand om akuta skador men även i vissa fall sjukdomar. Som oftast handlat det om att vara en allt-i-allo då allt kan hända. Väldigt ofta handlar det om amputationer, ett blodigt och kladdigt verk då man behandlar resterna i kokande, väldoftande olja för att förhindra röta. Yrket är välbetalt men riskabelt både pga. smittorisken och det faktum är man utövar yrket i krigszoner.
Åderlåtare arbetar med att driva ut sjukdomar och att kurera genom att tappa blod ur kroppen. Detta kunde ska antingen via en koppa eller via blodiglar. I stort handlart det om att strypa de drabbade organen eller det onda i kroppen på blodets näring och på det sättet utarma det onda.Vanlig biverkan av behandlingen är trötthet och orkeslöshet men denna ger med sig efter hand.
Att anlita en medikus via sjukstugor är både dyrt och stundtals livsfarligt. Medikusen i sig ger ingen direkt behandling, faktum är att de sällan ens besöker de sjuka för risken att smittas av sjukdomar. Deras uppgift är att stå med kloka ord och måste överleva för att kunna fortsätta vara till nytta. Deras uppgift är även att tillreda mediciner eller att lämna ut recept som örtkunniga eller apotekare kan tillreda. Drycker blandas ofta utifrån vissa baser som t.ex. kokta lökar, gammal sirap, sur mjölk, ägg med gröna gulor, pepparmynta osv. Pulver kan vara baserade på arsenik, salmiak och i svåra fall krossade ädelstenar (vilken sort berodde på åkomman).
Att det stundtals kan vara rent av farligt att behandlas av en medikus kommer från ett elakt rykte om att många av dessa är väldigt vetgiriga på kunskap och inte sällan köper loss kroppar från bortgångna patienter för att söka misstaget de gjort – allt självklart med Guds tillåtelse och med löfte om en värdig begravning då den avlidne offrat sig för att man ska lösa gåtan med ohälsan.
Många sjukdomar misstänks orsakas av stinkande dofter, en lösnings sägs vara att kasta aromatiska stoft i elden och tända parfymerade vaxljus. Medikusen håller ofta torkade frukter fyllda med doftande örtkryddor under sina näsor då de måste träffa sjuka.
De flesta kloster som är inriktade mot vård av sjuka har egna kryddträdgårdar och plantage med medicinal- och nyttoväxter. Torkade knippen av väldoftande örter hänger ofta i rum och gångar i klostren för att hålla smittor borta.
Det är utifrån klostrens örtagårdar och kunskap som yrket apotekare en gång växt fram ifrån. De arbetar främst med att framställa drycker och medicinska medel från naturens gåvor men kan även inrikta sig mot gifter, droger osv.
Feber: Feber kan komma av många olika skäl. Stor synd, nedkylning m.m. Går ibland över av sig själv men är obehagligt med hetta och frossa inom kroppen om vartannat. Kan även vara dödligt.
Hosta: Vanlig sjukdom då man blivit kall och ordentligt nedkyld. Vissa barn får en otäck hosta med skrälligt ljud. Långvarig hosta med slembildning i bröstet tyder på obalans i andningsorganen. Det är väldigt vanligt att arbetare inom rökiga yrken får problem med att andas efter lång inom sitt yrke. Dammiga yrken som t.ex. inom gruvdrift är risken känd för att få besvär med sina andningsorgan.
Koppor: Vuxna som barn kan få koppor. Ibland blir det blåsor som orsakar stor smärta och ibland blir det små röda utslag som kliar väldigt. Man har ännu inte kartlagt någon utlösande orsak, vet bara att det är en vanlig sjukdom.
Förvirring: Många äldre drabbas av förvirring och kort minne. Det kan gå så långt att de inte ens minns sina familjemedlemmars namn. Blir ofta orolig och rastlösa. Sjukdomen slår till inom alla stånd och verkar inte ha med kost och levnadsstandard att göra.
Hjärtsjuka: Hjärtat är ett känsligt organ i kroppen. Man vet inte säkert men stor sorg är en vanlig orsak till värk i bröstet. Smärta i vänster sidan av överkroppen kan tyda på hjärtesorg eller obalans i organet. Studier har visat på att människor som lever i välfärd har fler sjukdomsfall än de fattigare.
Förlamning: Plötslig attack av förlamning, antingen av vissa kroppsdelar, halva kroppen eller hela, det varierar väldigt. Man har ännu inte hittat några gemensamma faktorer för de olika fall som studerats. En teori finns om förgiftning då det är många inom de mera välbärgade stånden och med högt uppsatta yrken som drabbas men man har ännu inte kunnat bevisa något av detta.
Ledvärk: Värk i leder är vanligt med stigande ålder. Det är mest människor med tyngre yrken som drabbas av detta. Smärtan är svår och påverkas ofta av väder och vind.
Bölder och svulster: Bölder, svulster och infekterade sår är väldigt vanligt. Området runtomkring blir rött, varmt och väldigt ömt. Inte sällan måste man skära upp/bort dessa för att rena kroppen. Stor risk för blodgiftning och röta. Leder då till amputation eller i värsta fall bortgång.
Sjukdomar i underlivet: Det är väldigt vanligt med sveda när man ska kasta vatten, inom bägge könen. Kyla sägs vara en orsak. Det rekommenderas att man intar sura vätskor för att bota detta. Blåsor, klåda, sveda kan tyda på smitta efter syndigt umgänge. Löss är vanligt men ofarligt.
Ofrivillig barnlöshet: En del par kan inte få barn. Guds mening med detta vet man inte men en del örter och böner kan hjälpa.
Känslig mage: En del människor föds med eller utvecklar under sitt leverne en känslig mage. Man kan få ont i magen, få lös avföring osv. av viss sorts föda.
Tandlossning: Tandlossning är väldigt vanligt inom de flesta stånd, verkar bero på ålder och levnadsstandard men drabbar olika hårt. Det är vanligt att de flesta medelåldersmänniskor har tappat eller varit tvungen att dra ut någon tand på grund av röta eller värk.
Nedsatt syn: Många människor, oftast något till åldern, har problem av något slag med sina ögon. Vissa ser bara sämre med tiden, andra blir så gott som blinda. Rinnande ögon är vanligt. Man har även konstaterat att traumatiska upplevelser kan chocka ögonen så att de slutar se.
Svårmod: Vissa personer blir ledsna och tunga till sinnet. Det upplevs som att leva i ett mörker utan hopp. Personer som drabbats av detta är i stort behov av själsligt stöd och Guds styrka.
Nervöst sinne/trasiga nerver: En andlig sjukdom som påverkan människan svårt. Man blir lätt ängslig och bekymrar sig för allt. Svåra upplevelser kan orsaka trasiga nerver, inte ovanligt att människor som upplevt krig eller annan svår sorg drabbas. Ofta upplevs dessa personer som onödigt rädda och nojiga, ibland som otäcka då de alltid förväntar sig det värsta.
Fältsjuka: Benämningen på sjukdomar som drabbar soldater och som sprids inom stora trupper, smitta sprids väldigt fort under krigiska förhållanden. All stank och sorg förbättrar inte detta.
Pest: Orsaken kan variera, en väldigt fruktad sjukdom. Börjar ofta med bölder som spricker upp och sprids över hela kroppen. Svår att bota och leder som oftast till bortgång inom bara någon dag.
Kål: Avkok av kålrötter är bra mot gråa hår och tungt sinne. Det låter ej buken bli för stinn. Hjälper även mot vissa ormbett.
Morot: Morotsfrön gör att man urinerar mycket. Överflödig vätska i kroppen tvingas ut. Sägs även vara för att påskynda den månatliga kvinnliga blödningen.
Palsternacka: Ökar lust och sexualdrift. Serveras mycket sällan inom kloster. Är bra mot stick och bett varav ett avkok kan läggas mot huden.
Pepparrot: Fröna rekommenderas till sjömän för att slippa brist på näring.
Rättika: Blandas med honung för att lindra svår hosta. Kan som avkok läggas mot hyn för att rena djup smuts.
Sallad: Serveras ofta i kloster då det sägs sänka lust och sexualdrift. Används även mot trasiga nerver och nervöst sinne.
Bockrot: Stödjer tungt slående hjärtan. Hjälper mot stenar i urinen. Kan användas inom skönhetsvård för att bleka fräknar.
Citronmeliss: Citronmeliss som skjudit i vin sägs vara bra för svaga nerver. Som salva hjälper det mot sår i munnen men även mot grått hår för den fåfänge.
Dill: Ammande mammor skall äta rikt med dill då den doftar väl och håller otyg borta från spädbarn. Håller illamående borta från havande mödrar av samma skäl.
Isop: Som salva nyttjas det mot tand- och örvärk.
Kamomill: Lindrar magsmärtor av huggande karaktär. Vid tandvärk kan hela plantan kokas samman med olja och huvudet sedan smörjas in med detta för lindring. Blommorna kan torkas och tillredas som te, att drick med lugnande effekt. Doften sägs vara helande för trasiga nerver.
Kummin: Ger ett gott humör
Malört: Botar illamående och sjösjuka. Kan nyttjas för att slippa illamående efter berusning
Mynta: Stärker sinnet och främst minnet. Nyttjas mycket inom akademier inför hårda studieperioder och prov. Kan blandas med alkoholhaltig dryck som då kan intas utan att ge berusning.
Libsticka: Kan nyttjas mot kärlekssorg men även mot sjukdomar som syndig förlustelse gett.
Timjan: Torkas och slängs i elden för att röka ut onda ting. Röken är bra för enveten hosta.
Persilja: Skall intas vid misstanke om förgiftning.
<< Tillbaka till vetenskap
|
|
|
